Studieteknik

Planera och ta ansvar

När du börjar en ny kurs är det bra att läsa och reflektera över kursplanen. Försäkra dig om att du har förstått vad kursen ska ge dig när det gäller kunskap, förståelse, färdigheter och kompetens. Se också till att vara klar över vilka krav som ställs på dig, vilka undervisningsformer som kommer användas och vilken litteratur som ingår i kursen.

En god studieplanering innebär att kunna planera sina studier både på lång och kort sikt. Med en planering för hela kursen skapar du en samlad bild över ditt kommande arbete. Dela därefter upp arbetet i mindre och mer hanterbara block (veckoplanering, dagsplanering). När du planerar din självstudietid kan det vara bra att utgå från schemalagda aktiviteter som föreläsningar och seminarier, och därefter tid för inläsning av litteratur, möten med studiegruppen och repetition.

Kanske vet du med dig att du arbetar bäst vid en viss tid på dygnet eller att du har svårt att fokusera på läsning när du är hemma. Anpassa tidpunkt och plats efter det du gör. Schemalägg både arbete och pauser, exempelvis enligt pomodorometoden. 

Identifiera när studierna förmodligen blir mer krävande, som sista veckan före en tenta eller inlämning. Tänk på att dina mål ska vara överkomliga och realistiska. Att ligga i fas och regelbundet uppnå delmål skapar motivation att fortsätta. 

Strategier för läsning 

Som ny student kan mängden text eller innehållets komplexitet kännas överväldigande men det finns olika lässtrategier för att läsa och bearbeta kurslitteraturen.

Översiktsläsning 

Skapa dig en överblick av materialet. Läs innehållsförteckning, rubriker och sammanfattningar. Titta på bilder och diagram. Få grepp om sammanhanget i stort utan att gå in på detaljer. Översiktsläsning är ett första steg som ger en tydligare bild av texten. 

Djupläsning 

Djupläsning innebär att läsa texten noggrant och med riktad uppmärksamhet för att förstå, tolka och analysera innehållet på djupet. Identifiera och anteckna centrala begrepp (nyckelord) som finns i texten. Sammanfatta varje avsnitt. Läs mer om anteckningsstrategier vid läsning nedan.

Sökläsning 

När du letar svar på en fråga eller efter specifik information, till exempel under ett uppsatsarbetet, kan du sökläsa. Hitta till rätt information med hjälp av rubriker, register, kursiverade ord m.m.

Anteckningsstrategier

Bra anteckningar hjälper dig att minnas och förstå, och de kan också hjälpa dig att bli en mer aktiv lyssnare. Undvik att ordagrant skriva av det läraren säger eller vad som står i litteraturen. Att formulera kunskapen med egna ord underlättar nämligen din förståelse och förmåga att tillägna dig ett material.

När du lyssnar 

Inför en föreläsning är det viktigt att reflektera över vad du redan kan om ämnet och att du bekantar dig med litteraturen . Anteckna obekanta ord och fundera gärna över några frågor som du vill få besvarade.

Under föreläsningen är det viktigt att lyssna aktivt; att vara en aktiv åhörare. Försök därför att ställa om ditt lyssnande från vad föreläsaren berättar i detalj, till att istället identifiera och skriva ned centrala frågor och begrepp.

Använd dig gärna av bilder och symboler när du antecknar. Vidare är det bra att lyssna efter innehållsstrukturerande uttryck som föreläsaren använder. Det är ord och uttryck som "å ena sidan - å andra sidan", "i motsats till", "en konsekvens av detta blev" osv.

Glöm inte att reflektera över det föreläsare säger samtidigt som du antecknar. Anteckningarna ska vara ett stöd, inte en distraktion.

Efter föreläsningen behöver du gå igenom anteckningarna och reflektera över innehållet. Sammanställ det väsentligaste som togs upp vid föreläsningen i en tankekarta eller i löpande text. Gör det till en vana att repetera anteckningarna samma dag, dagen därpå och om en vecka. Det är en bra mall att hålla sig till för att befästa kunskapen.

När du läser 

Läs alltid med "pennan i hand", dvs. var aktiv genom att stryka under, anteckna nyckelord och egna reflektioner. På så sätt sätter du dig i dialog med innehållet. Om det är möjligt, gör anteckningar direkt i texten. Det är dock viktigt att komplettera med egna sammanfattningar eftersom understrykningar och marginalanteckningar följer textens logik och inte din egen.

Använd dig gärna av strategier som att ställa frågor under läsningen och relatera den nya informationen till det du tidigare läst. Vilken är huvudtanken i detta avsnitt? Hur hänger detta ihop med tidigare resonemang? Vilka slutsatser kan du dra? Ytterlgare en god strategi är att omformulera avsnittets rubriker till frågor som du försöker besvara med hjälp av nyckelorden som du har antecknat. Sammanfatta varje avsnitt i punktform, löpande text eller i form av en tankekarta.